Missing You..

Though I'm missing you
I'll find away to get through
Living without you
Cause you were my sister, my strength, and my pride
Only god may know why, still I will get by

I would've known, that you had to go
so suddenly, so fast
How could it be, not a sweet memory would be all
All that we had left
Now that you're gone, every day I go on
But life just not the same
I'm so empty inside, and my tears I cant hide
but I'll try to face the pain

Oh there was so many things
That we could have said, un-huh
If time was on our side
Now that you're gone, i can still feel you near
So I'll smile, with every tear i cry

How sweet, were the losses to spare?
But I'll wait for the day
When I'll see you again, see you again

I'm missing you....

Tårar, skratt & kärlek.

Kom hem för en stund sen efter en lång dag med massa tårar. Skrev igår att jag skulle vara stark, det gick ingebra :( Så fort jag bara såg kapellet så fick jag panik, ville verkligen inte gå in dit. Efter lite pepp-talk från mamma så gick vi in, bröt ihop när jag såg din kista. Det var så fint, alla dessa människor som var där för att minnas dig, alla tårar och blommor. Gick fram till din familj som satt på första raden och gav alla en kram, det är nog det jobbigaste jag har gjort. Dina mostrar som höll tal.. mycket tårar och en del skratt.

Efter ceremonin så fick alla gå ut en stund så dom närmaste kunde ta ett sista farväl i lugn o ro, stod och pratade med 3 barndomsvänner utanför. Klockorna började ringa och vi gick in igen.. kände mig rätt lugn den vägen fram till kistan, men när jag väl kom fram så bröt jag ihop igen, var tvungen och sätta mig på huk, kändes som om jag skulle svimma. Stå 2 mm från kistan där jag vet att du ligger, det blev för mycket.

Vi åkte därifrån rätt snabbt, åkte till lokalen där det var middag. Tänker inte gå in på vad som sas eller så där men när jag skulle gå därifrån så kramade jag om hela din familj, din pappa sist. Han tackade för att jag hade kommit.. och jag tackade för att jag fick komma.. och då sa han en sak som fick mig och tänka tillbaka.

Saknar dig.

Ont i magen.

Idag har jag verkligen ont i magen, nervös inför imorgon.. Imorgon begravs du. Känns fortfarande overkligt, vill fortfarande inte inse att du är borta och aldrig kommer tillbaka. Nervös inför hur jag kommer reagera när jag kommer in i kyrkan och ser din kista stå där. Får panik jag bara tänker på det, ögonen vattnas och jag får svårt och andas.
Träffa din pappa här om dagen, det var meningen att jag skulle ge honom en kram men det var mer som om han gav mig en kram, konstigt.. fick kämpa för att hålla tårarna borta.

Sitter och lyssnar på Michael Jackssons låt You are not alone, vi var som galna i den när det kom ut, kommer du ihåg? Satt i timmar och lyssnade på den om och om igen.

Jag ska vara stark imorgon.

Spend all your time waiting
for that second chance
for a break that would make it okay
there´s always one reason
to feel not good enough
and it´s hard at the end of the day
I need some distraction
oh beautiful release
memory seeps from my veins
let me be empty
and weightless and maybe
I´ll find some peace tonight..

Kärlek.

Tar tårarna aldrig slut?

You’re out of my life, it cuts me like a knife
I’m wounded and it huts, it hurts, it hurts
Since I can tell you’re, you’re out of my life…